 |
L'Eglise Aristotelicienne Romaine The Roman and Aristotelic Church
Forum RP de l'Eglise Aristotelicienne du jeu en ligne RR
Forum RP for the Aristotelic Church of the RK online game
 
|
| Voir le sujet précédent :: Voir le sujet suivant |
| Auteur |
Message |
Kalixtus
Cardinal
Inscrit le: 24 Fév 2013
Messages: 12867
Localisation: Roma, Palazzo Doria-Pamphilj
|
 Posté le: Dim Sep 23, 2018 1:53 am Sujet du message: [Dogma] SE - LC - Chapter 13 |
 |
|
| Citation: | 
Kapitel XIII
Ja! denne man tycktes full av under. Hans tro var så stark att han tycktes stå i permanent kontakt med Den Högste. När vi försökte förstå honom, så vi frågade ut honom, och han svarade alltid: "Mina vänner, Gud finns i allt, ty Han är Skaparen. Det gäller oavsett om man pratar om människor, grässtrån, fjärilar, vindens friska bris..."
Men Christos verkade nästan, i motsats till oss, nå den gudomliga perfektionen; han kände den gudomliga existensen med så stor tro att inga mirakel tycktes omöjliga för honom.
Efter de romerska soldaternas mystiska försvinnande, som jag idag inser måste ha berott på att de skulle hämta förstärkningar, ledde Christos oss mot ett rikt möblerat hus och en medelklasskvinna som sålde mat, dryck och logi. Han hade beslutat att vi skulle stanna där tills nästa dag.
När vår värds dotter kom med vin och bröd så kände Christos genast igen henne. Det var Natchiachia, hon som hade tilltalat honom tidigare, vid nattens folksamling.
Natchiachia hällde vin i Christos kopp och frågade honom: "Lärare, jag lider i djupet av mitt hjärta. Jag vill följa med dig på dina lektioner, men jag älskar en man som lever här, Yhonny. Jag älskar honom med en äkta kärlek, gnistrande likt en diamant… Vad säger Aristotle i denna fråga och vad måste jag göra?"
Christos svarade henne: "När två människor delar en äkta kärlek och önskar föreviga vår art genom fortplantning låter Gud dem göra så genom äktenskapets sakrament, för att leva deras kärlek. Denna så äkta kärlek, upplevd i kraft, förkroppsligar Gud, för Han är kärlek och den kärlek genom vilken mänskligheten existerar i den vackraste vördnad vilken kan visas honom. Men likt dopet är äktenskapen ett åtagande för livet, Natchiachia, omsorgsfullt valt, eftersom ni genom den tro vilken du och Yhonny gifter er i inte kommer att kunna avsäga er det."
Och dessa sista ord slog de församlade med förvåning eftersom ombytlighet var vanlig under tidsepoken… Natchiachia började på nytt: "Men, Herre, kommer vi att vara starka nog för att respektera detta val och leva utan att synda?"
Då svarade Christos: "Vet att människor tvivlar av naturen, och att den kärlek vilken de håller för Gud och sina grannar nu kan riskera lika mycket som vad som helst annat i livet. Men det dygdiga livet är ett ideal vilket människan måste vårda. Och på denna väg kan han få hjälp genom böner. Bönen kan faktiskt vara medlet att stärka denna kärlek när det är nödvändigt. Glöm inte heller nådens kraft vilken ges vid uppriktig ånger."
Därefter vände sig Christos mot oss, sina apostlar, som han hade utnämnt till sina biskopar. Han sa: "Och ni, mina vänner, ni kommer att behöva ägna er helt åt Gud på samma sätt som jag gör, kärlek som den som delas privat mellan två människor kommer för alltid att vara förbjuden för er. Ni måste älska mänskligheten, och inte en särskild människa. I detta är varken giftemålet eller sexuella aktiviteter avsedda för er."
Somliga apostlar var missnöjda med denna regel och började muttra och mumla. Christos tittade på dem och sa: "Dessa restriktioner är priset för ert åtagande. Lär er att tycka om dem, ty de kommer att göra det möjligt för er att genomföra ert heliga uppdrag."
Men Daju, vars kött var väldigt svagt, tittade på Natchiachia med lustfylld blick. Dessutom hade han lätt att bli svartsjuk och uppskattade varken Christos nyvunna vänskap med centurionen eller den välvilja han visade mig på grund av min ungdom. Därför reste han sig och utbrast irriterat: "Och varför skulle jag respektera det? Varför borde jag följa någonting som baseras på ett åtagande som inte relateras till mig? Du gav oss rollen som biskopar, men vaktar själv svartsjukt ledningen av kyrkan."
Då svarade Christos lugnt: "Sanningsenligt säger jag till dig; jag leder eftersom jag är den som är bäst lämpad att vägleda er. Under hela den tid vi rest tillsammans så har jag varit som en far, jag tog hand om er. Men resultatet är trötthet och arbete, inte en upphöjd position Min roll är svår och jobbig... Jag blir trött eftersom jag bär alla människors lidande.
Men du, Daju, jag ser hur vrede kryper fram i ditt ansikte. Vet att den uppgift jag har ålagt dig och de andra är lika ädelt och också kommer att vara svårt. Dessutom kommer du att kunna utse andra vägvisare för att hjälpa dig i ditt uppdrag, andra fåraherdar som kommer att ha ansvaret i varje stad. Och ni kommer att vara de som väljer min efterträdare."
Men Daju var vred. Han hade korrumperats av Varelsen Utan Namn, och eftersom han inte kunde få personlig vinning så lämnade han oss för ögonblicket. Christos såg på mannen som avlägsnade sig, men sade ingenting. Hans blick föll på centurionen, som fortfarande var hos oss, och vars svärd glänste vid hans sida, och sa: "Och du, Gracius, om du också vill bli en av dessa fåraherdar så måste du lämna ifrån dig ditt svärd, ty vapen är en av våldets källor, och ditt uppdrag kommer att vara att sprida vänskap och Guds kärlek."
Därefter upprepade han åt oss alla: "Det är upp till er, mina apostlar, mina präster, att följa den väg jag har visat er, det är upp till er att döpa dem som vill ingå i gemenskapen, det är upp till er att prästviga dem som önskar viga sitt liv helt åt Guds kärlek, det är upp till er att höra bikter från de som önskar tvätta bort sina synder, det är upp till er att straffa dem som inte är värdiga Guds kärlek och att predika åtminstone varje söndag, så att Den Högstes vilja må uppfyllas."
Efter denna episod talade Christos länge med oss om denna kyrka, hur han ville att den skulle formas, med ett huvud och avdelningar, en levande kropp. Och allt vilande på en solid bas; troende. Jag minns alla hans rekommendationer, mina vänner. De är desamma som Titus och de andra lärjungarna har lärt ut och spridit efter att ha förverkligat dem. |
_________________
 |
|
| Revenir en haut de page |
|
 |
Jolieen
Inscrit le: 28 Mai 2018
Messages: 3052
|
| Posté le: Dim Sep 23, 2018 1:58 am Sujet du message: |
|
|
 Origin http://rome.lesroyaumes.com/viewtopic.php?t=199
_________________
Cardinal-Deacon of the British Isles -Bishop In Partibus of Lamia - Prefect to the Villa of St.Loyat - Expert to the pontificial collages of Heraldry - Assessor to the Developing Churches |
|
| Revenir en haut de page |
|
|
|
|
Vous ne pouvez pas poster de nouveaux sujets dans ce forum
Vous ne pouvez pas répondre aux sujets dans ce forum
Vous ne pouvez pas éditer vos messages dans ce forum
Vous ne pouvez pas supprimer vos messages dans ce forum
Vous ne pouvez pas voter dans les sondages de ce forum
|
|
FAQ
Rechercher
Liste des Membres
Groupes d'utilisateurs
S'enregistrer
Profil
Se connecter pour vérifier ses messages privés
Connexion
