|
L'Eglise Aristotelicienne Romaine The Roman and Aristotelic Church Forum RP de l'Eglise Aristotelicienne du jeu en ligne RR Forum RP for the Aristotelic Church of the RK online game
|
Voir le sujet précédent :: Voir le sujet suivant |
Auteur |
Message |
Kalixtus Cardinal
Inscrit le: 24 Fév 2013 Messages: 13167 Localisation: Roma, Palazzo Doria-Pamphilj
|
Posté le: Dim Sep 23, 2018 1:58 am Sujet du message: [Dogma] SE - LC - Chapter 16 |
|
|
Citation: |
Kapitel XVI
Det var ett ohyggligt ögonblick! När jag föll på gatan så sparkades och slogs jag av vakterna, men jag var så upprörd över vad jag precis hade sett att jag inte kände hur hårda gatustenarna och vakternas skor var. Christos övertygelse gav mig upplysning, och jag fångade äntligen omfattningen av denna mans historia.
Jag reste mig gråtande och snubblade nedåt gatan, utanatt veta vart jag skulle ta vägen... lösdrivare iakttog mig nyfiket, somliga med medlidande, andra roat. Då hörde jag plötsligt en romersk trumpet... Jag gick instinktivt mot ljudets källa, och mina fötter förde mig ut på ett stort område.
Legionärerna var församlade kring Christos, med Ponce och den hedniska överprästen ridande i spetsen. Det långa tåget vandrade mot de dömdas kulle... En växande folksamling, vars skrik fyllde luften, följde dem. Ingenting kunde stanna följet, inte ens Natchiachias och apostlarnas rop...
Med Christos färdades två andra som också hade dömts till offentlig avrättning; de hette Black och Decker.
Klättringen var smärtsam och uttröttande, speciellt denna varma och mödosamma dag. Solen lyste upp naturen och staden, och täckte allt med ett lager av ljus och spänning. Men det hindrade inte folksamlingen från att gråta över denne mans död. Denne man som de så nyligen börjat älska.
Ponce och den hedniska överprästen, som inte var trötta eftersom de hade ridit, nådde snart kullens topp. När de såg folksamlingen så bestämde de sig för att Christos bestraffning, för att ha stört stadens ordning och predikat mot de ogudaktiga prästernas tro, behövde vara exemplarisk.
Christos piskades av vakterna i mer än en timme, men han gav inte ifrån sig ett enda ljud. Han uthärdade deras värsta piskslag med en lugn och mild utstrålning.
Då hånade torterarna hans tro och förolämpade Gud i hopp om att locka fram hans vrede. Men han svarade dem aldrig, inte ens när de band honom med rep som de spände med taljor i enighet med överprästens önskningar.
Christos förblev lugn inför dessa människors ondska, som om han vore gjord av marmor, ensam i sin sorg, men stödd av sin tro på Gud. Han ansikte hade aldrig varit så vackert som i det ögonblicket. Hans lidande hade passerat och i hans anletsdrag syntes bara djup kärlek och stor inre fred.
Sålunda bestämde sig romarna och hedningarna för att gå vidare till mer allvarliga straff. De beordrade att korsfästelsen skulle ta sin början.
De spikade upp Christos på ett stort träkors som hade rests på kullen. Och Christos syntes där över alla, dominerande de andra människorna... Som ett lamm hade han offrats på den etablerade ordningens altare, eftersom han ifrågasatte tidens samhälle och dess falska värden.
Christos dog efter flera timmars lidande... lidande under vilket han bad till Den Högste och tittade ned på människorna nedan. Det var på kvällen, när luften kallnade och himmeln mörknade, som han släppte iväg sin själ med en suck.
Då kom det en ljusstråle från himmeln, den stack hål på de mörka och hotande molnen och lyste upp Christos kropp. Utan att denna upplysning försvann så började det åska och regna blixtar från himmeln. Blixtarna slog i marken som om de försökte bestraffa den för att den tillåtit att detta skändliga brott hade begåtts... I ett utbrott av elementens våld började ett piskande regn falla, drev bort romarna från kullen och tvättade marken ren från Christos blod; detta blod som man snart kunde ses strömmandes ned från kullen, uppblandat med blod, svett och tårar från andra dömda.
Men efter ett tag lugnade naturen ned sig, regnet upphörde, blixtarna slutade falla, åskans muller tystnade och molnen försvann, övervunna av den växande ljusstrålen som flödade över kullen.
Nu såg vi hur ett moln av änglar dök upp i ljuset. Alla kom ned från himmeln med en underbar skönhet, flygandes med utsökt förnämlighet. De tog Messias, vägledarens och gudomlighetens spegels, kropp och tog med sig den upp i himmeln, på väg till Guds tron. |
_________________
|
|
Revenir en haut de page |
|
|
Jolieen
Inscrit le: 28 Mai 2018 Messages: 3052
|
Posté le: Dim Sep 23, 2018 2:00 am Sujet du message: |
|
|
Origin http://rome.lesroyaumes.com/viewtopic.php?t=202 _________________
Cardinal-Deacon of the British Isles -Bishop In Partibus of Lamia - Prefect to the Villa of St.Loyat - Expert to the pontificial collages of Heraldry - Assessor to the Developing Churches |
|
Revenir en haut de page |
|
|
|
|
Vous ne pouvez pas poster de nouveaux sujets dans ce forum Vous ne pouvez pas répondre aux sujets dans ce forum Vous ne pouvez pas éditer vos messages dans ce forum Vous ne pouvez pas supprimer vos messages dans ce forum Vous ne pouvez pas voter dans les sondages de ce forum
|
|